STEG 4 Anpassad miljö

Varje igelkott ges individuellt anpassad vård och hålls i en miljö som är utformad efter dess aktuella behov. Många av de igelkottar som tas emot är i mycket nedsatt allmäntillstånd och inledningsvis placeras dessa på intensivvårdsavdelningen. Där används kuvöser för att säkerställa en stabil kroppstemperatur och skapa optimala förutsättningar för återhämtning.

När igelkotten stabiliserats flyttas den vidare till nästa vårdnivå, där miljön successivt berikas med naturliga material såsom gräs, mossa, kvistar och halm. Detta syftar till att stimulera naturliga beteenden och underlätta övergången mot ett självständigt liv i det vilda.

Det sista steget i rehabiliteringsprocessen inför återsläpp är vistelse i utehage. Här observeras igelkottens beteende, rörelsemönster och förmåga att klara sig själv, för att säkerställa att den uppvisar ett naturligt och funktionellt beteende innan den återförs till sitt naturliga revir.

Återsläppet görs med ett såkallat mjuksläpp.